Johannas Ego.....

Hela helgen har det varit full rulle här=)...jag älskar verkligen höra barnens dunka dunka på övervåningen, deras gapflabb och bus..
Det går knappt en helg utan att nån av alla barnen har ett gäng kompisar som stannar över helgen! Bra betyg för oss tar jag det som, eftersom dom uppenbarligen trivs och gillar läget.

Näää svarar jag som svar på mångas fråga:
Frågan är ofta..
"men tycker ni inte det är jobbigt med så mycket barn hela tiden??

NEJ, det tycker vi inte, dom är goa och hjälpsamma så fort det behövs, självfallet blir jag trött ibland och då tar jag bara på mig täcket, lägger mig i soffan och vilar en stund eller går jag ut till djuren, mediterar eller nåt annat så är energin på rätt plats igen=)

Med risk för att vara tjatig så kan jag helt jäkla ärligt säga att jag har ett fantastiskt bra liv, jag har det underbart och vaknar lycklig varje dag!
Jag har världens finaste man och får all kärlek man kan önska av både han och alla barn..
Barnen jaa..dom är helt otroliga, jag är så stolt över dom allihop.

Detta är verkligen ingen självklarhet, för många många andra finns det en helt annan verklighet att vakna upp till varje dag.

jag har följt en ung kvinnas kamp för livet som igår tog slut, hon har lämnat jordelivet efter en lång smärtsam strid mot döden, kvar lämnar hon en förtvivlad liten dotter och en man..
Livet är ingen självklarhet, så jag hoppas att många människor tänker till..

Vad gör jag? 
Vad vill jag? 

Hur är jag mot mig själv, min omgivning, mot livet?

Ödmjukhet?

Jag känner en glädje över mitt liv som jag inte kan förklara i ord, den finns där inom mig varje sekund och jag tar vara på den!!
Gör ni det??
Börja med det annars och tänk till lite innan!!!
Älska livet
All kärlek från mig till er.